Gå till innehåll

I mitten av år 2017 började jag och min man att prata om att vi ville skaffa barn, jag var då 26 år. Vi försökte månad efter månad men inget hände förutom att den där jäkla oönskade mensen dök upp och förstörde allt varje månad. Till slut blev situationen så jobbig, tårarna flödade och en efter en i bekantskapskretsen ringde för att berätta att de väntade barn. Efter ett års försökande sökte vi hjälp och fick mycket snabbt besked om att min man hade mycket, mycket få spermier samt att de inte var så rörliga. Att bli gravida på naturlig väg skulle inte fungera utan vi blev satta i kö för IVF behandling. Vår värld krossades. Beskedet kom i augusti, 3 månader innan vårt bröllop. Vi höll oss upptagna med bröllopsplanerna trots att vi inombord värkte av smärta.

När våren kom så bestämde vi oss för att söka oss till en privat klinik för IVF då landstingskön beräknades till 1 år. Vi gick igenom fem återföringar, både färska och frysta försök under ett års tid, men inget ville ta sig. Mensen fortsatte att dyka upp när den var som minst önskad. Nu började det bli jobbigt på allvar. Rädslan att förlora sig själv, varandra, vänner och bekanta blev mer och mer påtaglig. Varför fungerar det inte för oss? Kliniken trodde så på varje behandling men inte hjälpte det…

Det kändes som om vårt liv hade satts på paus. Inget hände i vårt liv. IVF hade ofrivilligt blivit min identitet. Jag äter, sover, lever IVF medan omvärlden fortsatte att leva. Våra vänner hade hunnit få ett barn och nu började även en del vänta nr 2. Självklart var jag glad för deras skull men visst kändes det orättvist när en del kunde planera sina barn efter vilken månad dom ville att de skulle födas …

Tanken växte hos mig att det måste vara något mer som var fel… Är jag verkligen frisk och mottaglig för ett embryo? Jag äter och motionerar och är frisk men jag fick ändå känslan av att jag måste göra något mer, det måste vara något fel hos mig. Jag började läsa på nätet både på hemsidor, bloggar och forum om Akupunktur och att det fanns kliniker som behandlade par för barnlöshet. Jag kände direkt att det var nästa steg i drömmen om att få ett barn. Till min glädje tog Susana emot mig snabbt efter ett samtal. Detta var vid midsommar år 2019. Jag hade då gått igenom 5 återföringar och hade två frysta embryon kvar i frysen (detta var vårt sista försök på kliniken).

Jag började gå hos Susana en gång i veckan och då man konstaterat avvikelsen hos min man började även han gå hos Susana en gång i veckan. Jag tog temperaturen varje morgon och fick efter en tids behandling även äta örter. Detta var lite ovant i början och jag var väldigt frågvis men Susana besvarade frågorna efter bästa förmåga. Jag kände ganska snabbt att det var skönt att ha en timme bokad i veckan med vila och jag fick en utomstående att prata med om ens känslor och tankar.

Susana avrådde oss från att göra en ny behandling på en gång med våra frysta embryon, utan låta kroppen återhämta sig efter alla hormonbehandlingar. Både min man och jag behandlades med nålar och magneter. Efter 6 månader gjorde vi ett nytt försök. Båda frysta embryona hade klarat sig och man förde tillbaka båda två. Jag fortsatte hela tiden att gå hos Susana, precis som innan en gång i veckan. Dagen för att ta gravtestet kom, ingen mens i sikte. Det blev ett positivt grav test!!!! Lyckan var total trots att min man och jag inte riktigt kunde ta in det. För första gången stod vi på rätt sida om djävulsgapet, med ett positivt graviditetstest i handen. Hur är det möjligt??? Är det verkligen vår tur nu??? I vecka 8 vid Lucia var det dags för första ultraljudet på kliniken, där upptäcktes att det var en tom hinnsäck utan hjärta. Jag fick starta ett missfall.

Vägen tillbaka från missfallet var otroligt tung och vi sörjde hela vintern men jag fortsatte med akupunkturen. När vi samlat våra krafter tändes ändå ljuset i tunneln. Vi hade trots allt fått uppleva vårt första plus på stickan.

Vi bytte klinik och fortsatte med behandlingar hos Susana. I april 2020 gjorde vi åter igen en återföring. Vi fick det glada beskedet ännu en gång när testdagen kom. Vi var gravida igen. Vilken bergochdalbana för känslorna. Så glada men så rädda på samma gång. Nu i skrivande stund går jag in i vecka 16 och jag mår fysiskt jättebra och går till Susana var tredje vecka. Varje dag känner jag mig mer levande och blir ofta påmind om vår historia. Det finns så många som går igenom samma sak men jag kände mig så ensam. Någon gång vänder det och det verkar som om vinden vänt för oss nu! Till nyåret ska vi bli mamma och pappa till det mest efterlängtade lilla livet! Vi är så tacksamma för Susana som hjälpt oss.

//Malin

Jag och min man hade försökt att få barn i ca 1 år när vi gjorde en fertilitetsutredning som visade att jag hade lågt AMH-värde, 0,35. De rekommenderade oss IVF och i väntan på det bestämde jag mig för att göra det bästa jag kunde för att förbereda kroppen på behandlingen som komma skulle. Jag läste på en hel del och kom fram till att akupunktur nog skulle vara en bra väg för mig ur många synvinklar.

I maj 2019 sökte jag mig till Susana som tog sig an mig med stort engagemang. Utifrån hennes rekommendationer la jag om min kost, min träning och blev mer medveten om min rådande arbets-situation som under en längre tid var väldigt stressande. Jag kände direkt att det gav en otrolig effekt och jag kände mig pigg och stark. Jag började också kolla kroppstemperaturen varje morgon och det visade sig att den var i uppror, men under behandlingens gång såg vi att den blev mer och mer stabil.

Det första IVF försöket i aug 2019 misslyckades, och jag kände att det slet väldigt mycket på kroppen med alla hormoner. Vi bestämde oss därför för att ta en paus i 3 månader och fokusera på att låta kroppen återhämta sig.
Inför det andra IVF-försöket i nov 2019 kändes min kropp stark och stabil. Jag fick en special-behandling av Susana samma dag som ägg-plocket skulle ske. Allt gick bra och lilla embryot tog sig och växte vidare till en graviditet.

Jag är fullt övertygad om att akupunkturen gjorde så att våra chanser förbättrades avsevärt och fick min kropp i bättre balans. Dessutom var det fantastiskt skönt och avslappnande att komma till Susana på behandling. En IVF-behandling innebär så klart stor belastning och stress för kroppen och jag märkte att jag blev mycket lugnare när jag fick behandling.

//Anna

Jag och min sambo hade försökt att få barn i ca 1,5 år när jag i september 2018 började gå på akupunkturbehandling hos Susana. Vi hade gjort en fertilitetsutredning några månader tidigare och jag hade då fått reda på att jag har PCO. I övrigt hade vi inget som skulle hindra oss från att kunna få barn. I väntan på IVF bestämde vi oss för att testa akupunktur då jag läst att det skulle kunna bidra till att få mer regelbunden mens.

Susana tog del av journal från läkare och gjorde några egna undersökningar. Utifrån detta anpassade hon akupunkturbehandlingen. En gång i veckan gick jag till Susana och det var verkligen en avkopplande timme.

Susana bad mig att dokumentera min kroppstemperatur dagligen. Jag fick även rekommendation på vilken mat som jag bör undvika/äta mer av.
Jag märkte ganska snart att min menscykel blev jämnare. Efter ett par månader märkte jag även att min kroppstemperatur blev jämnare och i slutet av november 2018 fick vi ett positivt svar på graviditetstestet.

Det är såklart svårt att med säkerhet säga att det var helt och hållet tack vare akupunkturen men jag upplevde att den hjälpte mycket då jag fick mer regelbunden menscykel och kroppstemperatur.

Jag är jätteglad att jag tog beslutet att gå till Susana och jag rekommenderar andra ofrivilligt barnlösa med PCO att testa akupunktur.

//Jenny

Min man och jag hade försökt att få barn i två år när jag först kontaktade Susana Quintela.

Mitt stora problem har varit en långdragen ätstörning, mycket stress och alldeles för höga krav på mig själv. Obalansen har länge varit en följeslagare utan att jag alla gånger har förstått det. Drömmen om att få barn och bli en god förebild gjorde att jag först tog tag i min ätstörning. Jag sjukskrevs och började göra upp med mina inre demoner. En resa som fortsätter.

Efter ca ett år i terapi började jag känna att något saknades. En alternativ och kompletterande väg. Jag hade läst om akupunkturens helande krafter och blev nyfiken. Vad hade jag att förlora? Sommaren 2014 började jag hos Susana. Snabbt kände jag hur nålarana påverkade mig positivt. Min sömn blev bättre, huvudvärken mindre frekvent och mitt sinne lugnare.

I december 2018 genomförde min man och jag vårt andra IVF försök med en betydligt bättre utgång än det första. Idag är jag gravid i vecka 12 och mer balanserad än någonsin tidigare. Drömmen blev sann. Jag har många att tacka för att vår önskan blev verklig, däribland Susana.

//Sofia

Jag är 36 år och har PCO. I sex år har jag och min man försökt få barn. Efter tre tidiga missfall, varav två med IVF-behandlingar gav vi upp och var istället inställda på adoption. I juli 2019 började jag gå på behandling hos Susana för att få hjälp med att balansera och läka kroppen efter allt den varit igenom. Efter fyra månader av regelbunden behandling började jag må mycket bättre både fysiskt och psykiskt och två månader senare blev jag gravid! Nu är jag i vecka 16 vilket jag tackar Susanas akupunkturbehandling för.

//Katarina

Symtomen på att jag är i övergångsåldern började abrupt en höstmånad förra året med att jag vaknade av en våg av hetta som sköljde genom min kropp ... Genomsvettig låg jag förvånad, men misstänksam, vaken i min säng. Men snart visste jag … Dagar, veckor och månader gick. Jag hade värmevallningar och svettningar dag som natt, men stördes bara om natten. Jag tränar regelbundet och är van att svettas. Men bristen på sömn blev svår, jag vaknade mellan 10 och 12 gånger per natt. Jag blev allt tröttare och utan energi. Jag blev torr i underlivet och min sexlust försvann.

Jag har varit så bestämd i att jag, när den dagen kom, inte skulle tillföra min kropp östrogen. Jag är jätterädd för biverkningarna! Men till slut var jag på väg att ge upp. En kväll satte jag mig vid datorn och sökte på nätet, fanns det verkligen inga alternativ? Sökorden ”klimakteriebesvär” och ”behandling” förde mig till massor av referenser. Jag hade, om jag velat, kunnat läsa sida upp och sida ner om östrogen, och Östrogen, och ÖsTrOgEn, och akupunktur … och östr… Vad? … backade tillbaka … och akupunktur. Trots en hel del skepticism läser jag noggrant Susana Quintelas hemsida. Hennes tilltal passade mig liksom hennes sätt att beskriva övergångsperioden som en naturlig del av livet. Mejlade en beskrivning av hur jag hade det: Tror du att du kan hjälpa mej? Fick svar: Ja, det tror jag. Ordet ”tror” fäste jag mig, det ingav mig förtroende. Beställde tid,
gick dit …

Hon ställer frågor om min fysiska och psykiska belägenhet, beskriver bristen på balans mellan Ying och Yang i min kropp, tar puls och blodtryck, tittar på min tunga, sätter nålar, ger kostråd och örter, har svårt att svara på mina frågor som, som hon säger, utgår från ett västerländskt medicinskt tänkande. Hon ser till balansen i hela kroppen, säger hon. Hon är inte symtomfixerad som den medicinska tradition jag är van vid. Jag har sökt både husläkaren och gynekologen – har man brist på östrogen sätts nytt in …

Jag går till Susana en gång i veckan och efter bara två veckor minskar antalet vallningar och svettningar både natt och dag. Snart vaknar jag bara tre gånger/natt och det håller sig stabilt under flera veckor. Jag börjar erfara en känsla av välbefinnande, trötthet som avtar, energi som återkommer. Mitt underliv är inte torrt länge och sexlusten återvänder. Sedan upphör vallningar/svettningarna helt. Det är som om jag får livet tillbaka. Jag firar med fest för mina vänner! Sen följer en mycket stressande period på mitt arbete. Svaga vallningar och små svettningar kommer – två gånger om dagen sådär och två på natten ungefär, men hjälp!!! Behandlingen utökas med andningsövningar. Jag tar ett steg tillbaka på arbetet och engagerar mig mindre i det som stressat mig. Besvären försvinner snabbt.

När detta skrivs har jag fått ca fjorton behandlingar. Ännu är Susana inte riktigt nöjd med balansen i min kropp, säger hon, även om det givetvis är upp till mig om jag vill avsluta eller fortsätta. Även om Susana inte är riktigt nöjd – så gissa om jag är det! Jag är så glad över att jag bestämde mig för att pröva – trots min skeptiska inställning!

Anna, 52 år

 

Vi försökte först bli gravida på naturlig väg. När det inte gick, gjorde jag en fertilitetsundersökning som visade att jag har endometrios och att mina äggledare inte fungerar. Chansen att bli gravid på naturlig väg var nästan helt obefintlig – det var med största sannolikhet bara genom IVF som vi kunde få barn.

Inför det första IVF-försöket gick jag hos en (annan) akupunktör några gånger. Även under dagen för återföringen av embryot fick jag en behandling och jag hade slutat dricka kaffe på akupunktörens inrådan. Embryot fastnade och vi var gravida. Allt verkade gå bra, men när vi var på ultraljud för att göra KUB-test i vecka 14, visade det sig att graviditeten hade avstannat i vecka 9 och fostret var dött (en s.k. ”missed abortion”).

Vi hade bara fått ett fungerande ägg under den första behandlingen, så det fanns inga frysta embryon kvar att återföra. Vi beslöt oss för att snabbt göra nästa försök. Ett enda embryo kunde återföras, men inga andra var av så bra kvalitet att de kunde sparas till senare. Denna gång levde jag ”som vanligt” på IVF-läkarens inrådan. Om embryot var friskt skulle det fastna, sade hon; det spelar ingen roll hur man lever. Det återförda embryot fastnade inte, och det var dags för vårt sista landstingsfinansierade försök. Jag ”levde som vanligt”, och läkaren valde att skriva ut en nässpray för nedreglering av menscykeln inför stimuleringen av äggblåsorna. Hon förklarade att biverkningarna kunde bestå av klimakterieliknande symptom, med svettningar och humörsvängningar. Just humörsvängningarna drabbades jag av, och mycket mer än jag hade räknat med. I flera veckor gick jag omkring som i en grå dimma och mådde jättedåligt, det var som om jag inte hade någon livsglädje alls. Men inte heller detta IVF-försök ledde till någon graviditet.

Jag har hört om par som lyckats på tionde försöket – men hur länge skulle vi fortsätta försöka? När blir det för dyrt, och när är det helt enkelt dags att ge upp?

Vi ville göra åtminstone ett försök till. Eftersom detta skulle kosta oss över 30.000 kr ville jag göra allting rätt. Jag gick ner några överflödskilon, slutade helt att dricka kaffe och alkohol (jag har aldrig rökt) och tog kontakt med Susana – som hade råkat vara den behandlare som dök upp på nätet när jag sökte på ”Akupunktur IVF Stockholm”. Det är jag jätteglad för idag! Hon påbörjade behandling för att försöka hjälpa mig att bli gravid på naturlig väg inför det kommande IVF-försöket (man vet ju aldrig, underverk *kan*inträffa..). Men under denna tid förklarade en fertilitetsläkare att risken var jättestor att om jag faktiskt blev gravid på naturlig väg, skulle det troligen resultera i ett utomkvedeshavandeskap. Hon avrådde från alla fortsatta naturliga försök och hänvisade till IVF. Jag gick regelbundet på behandlingar hos Susana, och när det var dags att börja nedregleringen med hormonspray anpassade hon behandlingarna efter det och kompletterade dem med ett örtpreparat. Och jag mådde inte alls dåligt som förra gången – jag kände inte av några som helst biverkningar. Jag fick livsstils- och kosttips för att hjälpa livmodern att hålla sig varm och skapa bra blodcirkulation inför nästa äggplockning och embryoåterföring.

Vid äggplockningen kunde läkarna plocka ut över 20 ägg av toppkvalitet (tidigare hade det rört sig om ett tiotal i bästa fall), och av dem blev det sex fina embryon – ett som återfördes och fem som kunde sparas i frysen för senare återföring. Jag fick en behandling hos Susana under dagen för återföringen och embryot fastnade. För andra gången var vi gravida, men den här gången slutade vi inte med akupunkturen bara för det. Jag fick behandlingar en gång i veckan under de första tre månaderna (den mest kritiska perioden), och därefter behandlingar lite då och då för att hålla eventuella krämpor i schack. Jag har haft en väldigt bra graviditet – inget illamående och ingen ryggvärk. Jag har gått upp en del i vikt, men har mått bra och känt mig stark och rörlig hela tiden. Beräknat förlossningsdatum är om en vecka imorgon!

//Maria

I maj 2015 tyckte vi att det var dags att försöka få ett syskon till vår son. Vår son var då drygt 1,5 år och vi ville börja i tid så att jag inte skulle känna mig stressad. Tiden gick men inget hände, ett år efter sökte vi hjälp och det gjordes en utredning. Inga fel på oss.

Vi gjorde 2 misslyckade inseminationer hösten 2016. I jan 2017 bestämde vi oss för att prova på IVF. Den gjordes i feb. 2017, även den med negativt resultat. Då kändes livet riktigt surt, inte ens en IVF kunde göra så att jag blev gravid.

Jag sökte då på nätet efter en bra akupunktör som behandlar barnlöshet och hittade då Susana som verkade ha många bra lovord. Efter ett par veckor var jag igång med behandlingarna. Det visade sig att min kropp var rätt så rubbad efter alla hormonbehandlingar så vi bestämde oss för att vänta med nästa IVF försök så att min kropp hade en chans att återhämta sig. Efter ett halvår med en behandling i veckan ungefär bestämde vi att det var dags för nästa IVF försök. Jag fick en behandling av Susana precis innan ägginsättning och sen fortsatte behandlingarna som vanligt, en gång i veckan. Under hela ruvartiden så var jag säker på att det inte hade gått vägen, kändes precis som innan mens. Det har man ju lärt sig efter alla misslyckade försök. Men när dagen kom då mensen kom vid första försöket så dök den inte upp, det gick ytterligare en och två dagar. Vi hade tid på kliniken och jag bestämde mig för att inte göra något gravtest själv utan gjorde det där. Jag var så nervös så att jag höll på att svimma!

Det var helt overkligt att få det positiva beskedet som vi hade väntat på så länge och dessutom på vår sons 4 års dag! Vilken lycka!

I vecka 8 fick vi göra ett vul och då fick vi se ett litet hjärta picka, helt otroligt. Jag är nu i vecka 10 och håller nu tummarna att allt går som det ska fram till juni då det är dags.

Jag är övertygad om att Susanas kunskaper hjälpte oss att lyckas denna gång, och jag kommer att fortsätta fram till vecka 12.

//Erika

Jag och min man gifte oss sommaren 2015 och strax därefter så slutade jag med mina p-piller efter nästan 19 års användande. Jag fick tipset av en kollega att besöka Susana för att balansera kroppen efter alla dessa års p-piller användande.

Jag tog kontakt med Susana och bokade en tid. Allting gick väldigt bra och vips så var jag gravid! Jag kunde inte tro det! Att det gick snabbt! Alla runtomkring mig hade fått kämpa för att bli gravid men det tog mig mindre än 4 månader trots att jag använde p-piller så pass länge.

Tyvärr fick jag ett tidigt missfall och mådde väldigt dåligt ett tag. Jag beslutade mig för att sluta gå på akupunktur och lägga allt som hade med att skaffa barn på hyllan ett tag.

Efter cirka 2 månader beslutade jag mig för att åter boka in en tid hos Susana för att bara hitta ro i mig själv och unna mig själv något avslappnande och samtidigt som jag förberedde men också hjälpa kroppen för att bli gravid med akupunktur.

Det tog två månader och så var jag gravid igen! Idag är jag i fjärde månaden och ska snart få veta vilket kön mitt lilla mirakel har.

Susanna hjälpte mig med förändring av min kost, motion och många gånger tankesätt kring det här med att skaffa barn. Jag tror absolut att utan akupunktur hade jag inte varit gravid idag. Tack Susana!!

//Kristina, 28 år

Jag var 37 år när vi började försöka få barn. Blev gravid efter ½ år. Men det slutade tyvärr med missfall. Tänkte att javisst, missfall är ju ganska vanligt, så det går nog bra nästa gång. Jag blev gravid inom ett halvår, men även det slutade med missfall.

Nu började vi bli oroliga och jag blev inte heller gravid. Månad efter månad gick utan att jag lyckades bli gravid.

Via min gynekolog gjordes en utredning. Men inget fel hittades på varken mig eller min man. Jag fick utskrivet Pergotime, som skulle hjälpa ägglossningen, men jag lyckades inte bli gravid.

Nu hade det gått ett år utan att jag blivit gravid och jag var nu nästan 40 år. Vi bestämde nu oss för att försöka med IVF. Men det lyckades inte heller.

Vi hade nästan gett upp när jag hörde talas om akupunktur och kinesiska örter och Susana Quintela. Jag kontaktade Susana och började behandling hos henne. Jag behandlades med akupunktur och kinesiska örter, tog tempen varje morgon och förde diagram om menscykeln. Efter några månader såg Susana att diagram-kurvorna började se normala ut. Precis när Susana sagt det blev jag gravid månaden efter. Vad lycklig jag blev, men förstås också väldigt rädd för missfall. Jag var nu 40 år.

Jag fortsatte med akupunktur och örter under hela graviditeten för att få hjälp med tanke på min ålder. Mådde bra under hela graviditeten. Fick dock problem med för lite fostervatten, så min son föddes några veckor för tidigt. Allt gick bra. Han mådde bra och växte snabbt till sig och är den underbaraste lilla kille man kan tänka sig.

Vid 43 års ålder blev jag spontant gravid. Tänk att få ett barn till och ett syskon till vår son, något som jag och min man inte alls vågat tro. Jag blev så glad och samtidigt rädd för missfall. Så jag kontaktade Susana och påbörjade behandling med akupunktur även den här gången. Barnmorskan konstaterade att mitt blodtryck var högt och hade risk för blodförgiftning. Susana behandlade mig i förebyggande syfte, jag mådde bra under hela graviditeten och födde en underbar liten flicka efter fullgången graviditet.

Jag tror absolut att det är akupunktur och kinesiska örter, som hjälpt mig både att bli gravid och under hela graviditeten.

//Susanne